Vad får de ut av det?
Jag KAN inte förstå människor som inte kan bete sig hövligt. Som inte har vanligt hyfs. Vad får de ut av att bete sig som kräk? Behandla andra som skit?
Råkade ut för en djävulsk hyresvärd/fastighetsägare på jobbet idag. Jag tänker inte namnge personen här (eftersom risken är större att något man satt på pränt hoppar upp och biter en i arschlet när man minst anar det) - men jag ska dissa dig för ALLA människor jag pratar med, lita på det!
Råkade ut för en djävulsk hyresvärd/fastighetsägare på jobbet idag. Jag tänker inte namnge personen här (eftersom risken är större att något man satt på pränt hoppar upp och biter en i arschlet när man minst anar det) - men jag ska dissa dig för ALLA människor jag pratar med, lita på det!
Oops, I did it again
Nej, kära läsare, jag är inte död. Och jag har inte slutat blogga heller, jag har bara... inte bloggat. Jag har fan inte haft en chans.
Sedan förra inlägget har jag hunnit avverka en hel spelperiod med Furstinnan av Sicilien, några mordgåtor, en period av motsvarande heltidsjobb (som för övrigt fortfarande pågår - yay!) och ... ja, sen inte så mycket mer egentligen.
Cyklade utan vantar för första gången i år för ett par veckor sen. Det är en speciell känsla att göra det. :) Då känner jag ända in i själen att det går mot vår igen, när man kan cykla utan vantar utan att frysa.
Furstinnan? Jaa... Det var kul. Men inte så mycket mer. Har knappt några vare sig minnen eller känslor från spelperioden. Eller jo, den var lång och utdragen... det minns jag. Har fått många positiva omdömen, och det är ju alltid kul. Men det blev ganska rutinmässigt, faktiskt. Jag gick dit och gjorde mitt jobb. Men visst, det är fortfarande härligt att stå på scenen och få applåder och jubel. :) Får se om jag står där igen nästa år. Är inte säker. Men visar det sig att vi får ett kick-ass-manus med spännande roller, då står jag där på audition i oktober igen. Jag är en sucker för scenen, det går inte att komma ifrån.
Idag har jag jobbat från kl 7 till 15:30, varit ute med en överfull soppåse, bokat tvättid, bäddat sängen, dammsugit lägenheten, skickat ett viktigt mail, kör just nu en diskmaskin, samt skriver nytt blogginlägg. Och klockan är inte ens 18 än. Wow. Är det det här som är arbetslivet? Effektivitet? Coolt.
Jag kommer dessutom köra minst en diskmaskin till. Fixa mat och matlådor. Ringa storasyster och fråga en massa viktiga grejer. Varför? Jo, därför att storasyster bor med make och son i London och D och jag ska åka dit och hälsa på på torsdag! Ska få träffa min drygt ett år gamle systerson för första gången... Nervös! (Tänk om han hatar mig - vad pinsamt det blir då!) Jag är inte flygrädd, har aldrig varit, men är faktiskt lite nervös för själva flygresan också. Men det är bara för att British Airways varit i blåsväder den senaste tiden. Och så terrorister och sånt.
Men det ska bli kul med lite luftombyte. Lite minisemester med älskling! Och på lördag ska vi gå på Spamalot. :) Roligt!
Nåväl, nu har jag inte tid att sitta här längre. Men jag kanske återkommer tidigare än om två månader, i alla fall.
Sedan förra inlägget har jag hunnit avverka en hel spelperiod med Furstinnan av Sicilien, några mordgåtor, en period av motsvarande heltidsjobb (som för övrigt fortfarande pågår - yay!) och ... ja, sen inte så mycket mer egentligen.
Cyklade utan vantar för första gången i år för ett par veckor sen. Det är en speciell känsla att göra det. :) Då känner jag ända in i själen att det går mot vår igen, när man kan cykla utan vantar utan att frysa.
Furstinnan? Jaa... Det var kul. Men inte så mycket mer. Har knappt några vare sig minnen eller känslor från spelperioden. Eller jo, den var lång och utdragen... det minns jag. Har fått många positiva omdömen, och det är ju alltid kul. Men det blev ganska rutinmässigt, faktiskt. Jag gick dit och gjorde mitt jobb. Men visst, det är fortfarande härligt att stå på scenen och få applåder och jubel. :) Får se om jag står där igen nästa år. Är inte säker. Men visar det sig att vi får ett kick-ass-manus med spännande roller, då står jag där på audition i oktober igen. Jag är en sucker för scenen, det går inte att komma ifrån.
Idag har jag jobbat från kl 7 till 15:30, varit ute med en överfull soppåse, bokat tvättid, bäddat sängen, dammsugit lägenheten, skickat ett viktigt mail, kör just nu en diskmaskin, samt skriver nytt blogginlägg. Och klockan är inte ens 18 än. Wow. Är det det här som är arbetslivet? Effektivitet? Coolt.
Jag kommer dessutom köra minst en diskmaskin till. Fixa mat och matlådor. Ringa storasyster och fråga en massa viktiga grejer. Varför? Jo, därför att storasyster bor med make och son i London och D och jag ska åka dit och hälsa på på torsdag! Ska få träffa min drygt ett år gamle systerson för första gången... Nervös! (Tänk om han hatar mig - vad pinsamt det blir då!) Jag är inte flygrädd, har aldrig varit, men är faktiskt lite nervös för själva flygresan också. Men det är bara för att British Airways varit i blåsväder den senaste tiden. Och så terrorister och sånt.
Men det ska bli kul med lite luftombyte. Lite minisemester med älskling! Och på lördag ska vi gå på Spamalot. :) Roligt!
Nåväl, nu har jag inte tid att sitta här längre. Men jag kanske återkommer tidigare än om två månader, i alla fall.
