Frustrerad, arg och jätteledsen
Klockan är närmare halv två nu. Jag borde sova, men kan inte. Varför? Därför att jag är frustrerad, arg och jätteledsen.
De senaste veckorna har vi funnit små otrevliga överraskningar här och var i lägenheten - överraskningar i form av kattkiss. Bl. a. har de hittats i en klädhög (uteslutande bestående av mina kläder, för övrigt) och på badrumsmattan. Och så det senaste fyndet som skedde för ca två timmar sen - i vår säng. (På min sida.) Raka vägen genom sängkläder, täcke och bäddmadrass. Treeevligt.
Jag blir så fruktansvärt arg och ledsen! Det är så frustrerande! Vi vet ju faktiskt inte vem av katterna det är (även om vi tror att det är Zelda som ligger bakom), så vi vet inte vem vi ska skälla på. Och dessutom ska man inte skälla på katten för något den gjort fel om man inte tar den på bar gärning när den gör felet - annars förstår den inte vad den gjort för fel. Och det är ju logiskt, i och för sig. Men vad ska vi göra då? *maktlös*
Är så arg! Känner för att sparka hårt på något. Allra helst katten som kissat i vår säng. Men sånt gör man inte. Istället ska man börja fjäska ännu mer för fanskapet så att den inte gör om det igen.
Alltså, rent förnuftsmässigt vet jag att katter inte kissar på fel ställen för att jävlas. De gör det för att visa på att något är fel. Det är ett uttalande från deras sida. Typ "rensa lådan oftare", eller "byt märke på maten", eller "släng ut den andra katten från mitt revir", eller "flytta härifrån, jävla puckon till människor så vi kan ta över världen i lugn och ro". Okej då. Förnuftet säger mig att så är fallet, katten vill bara få fram en poäng. Men jag börjar fan undra. (Min sida, mina kläder...?)
Och hur kul känns det liksom? Här tänkte man slå två flugor i en smäll (jag vill ha katt, katterna på katthemmet vill ha ett hem - vilken win-win-situation!) och man tror att man gör en god gärning och kanske t.o.m. får lite schysst karma vid sidan av att man får ett troget och mysigt husdjur. Man lägger ner tid och pengar och energi. Men vad får man tillbaka? Kattkiss i sängen och på kläderna. Tack som fan. Det känns ju verkligen värt det vid såna tillfällen. Verkligen.
"Jaha, men lämna tillbaka dem då, så blir du ju av med problemet! Det är väl inte så jävla komplicerat?!" säger säkert någon nu. Men då är det ju bara den lilla detaljen att bara tanken på att lämna tillbaka någon av våra små älsklingar till katthemmet gör mig gråtfärdig. Så jo, det är jävligt komplicerat.
Fan. Jag vill sova.
Men framför allt vill jag att katten ska sluta kissa på fel ställen!!!!!
HELVETE!
De senaste veckorna har vi funnit små otrevliga överraskningar här och var i lägenheten - överraskningar i form av kattkiss. Bl. a. har de hittats i en klädhög (uteslutande bestående av mina kläder, för övrigt) och på badrumsmattan. Och så det senaste fyndet som skedde för ca två timmar sen - i vår säng. (På min sida.) Raka vägen genom sängkläder, täcke och bäddmadrass. Treeevligt.
Jag blir så fruktansvärt arg och ledsen! Det är så frustrerande! Vi vet ju faktiskt inte vem av katterna det är (även om vi tror att det är Zelda som ligger bakom), så vi vet inte vem vi ska skälla på. Och dessutom ska man inte skälla på katten för något den gjort fel om man inte tar den på bar gärning när den gör felet - annars förstår den inte vad den gjort för fel. Och det är ju logiskt, i och för sig. Men vad ska vi göra då? *maktlös*
Är så arg! Känner för att sparka hårt på något. Allra helst katten som kissat i vår säng. Men sånt gör man inte. Istället ska man börja fjäska ännu mer för fanskapet så att den inte gör om det igen.
Alltså, rent förnuftsmässigt vet jag att katter inte kissar på fel ställen för att jävlas. De gör det för att visa på att något är fel. Det är ett uttalande från deras sida. Typ "rensa lådan oftare", eller "byt märke på maten", eller "släng ut den andra katten från mitt revir", eller "flytta härifrån, jävla puckon till människor så vi kan ta över världen i lugn och ro". Okej då. Förnuftet säger mig att så är fallet, katten vill bara få fram en poäng. Men jag börjar fan undra. (Min sida, mina kläder...?)
Och hur kul känns det liksom? Här tänkte man slå två flugor i en smäll (jag vill ha katt, katterna på katthemmet vill ha ett hem - vilken win-win-situation!) och man tror att man gör en god gärning och kanske t.o.m. får lite schysst karma vid sidan av att man får ett troget och mysigt husdjur. Man lägger ner tid och pengar och energi. Men vad får man tillbaka? Kattkiss i sängen och på kläderna. Tack som fan. Det känns ju verkligen värt det vid såna tillfällen. Verkligen.
"Jaha, men lämna tillbaka dem då, så blir du ju av med problemet! Det är väl inte så jävla komplicerat?!" säger säkert någon nu. Men då är det ju bara den lilla detaljen att bara tanken på att lämna tillbaka någon av våra små älsklingar till katthemmet gör mig gråtfärdig. Så jo, det är jävligt komplicerat.
Fan. Jag vill sova.
Men framför allt vill jag att katten ska sluta kissa på fel ställen!!!!!
HELVETE!
Kommentarer
Postat av: Jessica P
Jag skulle gissa på att era katter, eller nån av dem, är könsmogen. Det är kanske dags att kastrera/sterilisera? Det hände mig med min hankatt, han skvätte på handduken som varit med till träningen och lite sånt som kom hem och doftade nytt.. men så skars det lite och så fungerade allt precis som det skulle! Mitt tips alltså, de eller den kissar för att markera sin tillgänglighet för eventuella partners!
Trackback
